1996 FRANKRIKE/SCHWEIZ 84 min. färg/35mm/1.66:1. R: Jean-Luc Godard. S: Madeleine Assas, Ghalia Lacroix, Bérangère Allaux, Vicky Messica, Frédéric Pierrot, Harry Cleven, Michel Francini, Sabine Bail, Max André, Sylvie Herbert, Cécile Reigher, Dominique Pozzetto, Yasna Zivanovic, Nathalie Dorval, Dan Thorens, Marc Faure, Alain Moussay, Miles Jonn-Dalton.
En teatergrupp åker till Sarajevo för att sätta upp en pjäs av en obskyr 1700-talsförfattare, men blir istället krigsfångar. Samtidigt försöker en äldre herre (misstänkt lik Godard själv) spela in en film som ingen vill se, finansierad av en baron som har pengar att förlora. Allt slutar med en Mozartkonsert, som får symbolisera konstnärligt hopp i en svårt desillusionerad och fördummad tid. Godard lånar en hel del från sig själv – särskilt från Week End och Föraktet – och tematiken är ovanligt anspråkslös i denna småskaliga film, men tanken är fin och sättet skådespelarna bombarderas (både bokstavligt talat och symboliskt) har en märkligt drabbande och omskakande effekt. Scenen där publiken flyr salongen innan filmen börjar, rädda för ”poesi”, är också bitterljuvt komisk. 4/5 7/10. 2019.
