Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

För att inte tala om alla dessa kvinnor

fait

mini15star 1964 SVERIGE 80 min. färg/35mm/1.37:1. R: Ingmar Bergman. S: Jarl Kulle, Eva Dahlbeck, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Karin Kavli, Gertrud Fridh, Mona Malm, Barbro Hiort af Ornäs, Allan Edwall, Georg Funkquist, Carl Billquist.

Hemsk komedi, stundtals över gränsen till plågsam, och förhoppningsvis Bergmans sämsta film. En välklädd buskis där pretentiös kritiker (Kulle) kommer till ett stort hus för att intervjua en berömd cellist inför arbetet att skriva en biografi på denne – men saker blir farsartade när det visar sig att hela huset är fullt av hans gamla fruar (konstnären själv är mystiskt frånvarande… ett av många interna ”skämt”). Misslyckade gags staplas på varandra och en del utflippade metavitsar ska vara dråpliga, men är bara roande på sitt sätt eftersom dom är så krystade. Bergman gjorde filmen mer eller mindre för att ha ett projekt att testa färgfilmsmediet på (detta var hans färgfilmsdebut) och filmen är onekligen väldigt snygg, med Sven Nykvist på lekhumör och en uppenbart frejdig Bergman i klipprummet. Problemet är bara att filmen helt saknar motivation, skådespelarna valsar på efter ett slarvigt och diffust skräpmanus och i slutändan finns ingen ordentlig förklaring till varför den här filmen nu nödvändigtvis skulle behöva göras. Den är som den grötiga mardrömmen till Sommarnattens leende1/5 3/10. 2009.

försökigen