2009 SVERIGE/DANMARK/TYSKLAND 129 min. färg/16mm, DI 2K/1.85:1. R: Daniel Alfredson. S: Michael Nyqvist, Noomi Rapace, Lena Endre, Peter Andersson, Michalis Koutsogiannakis, Annika Hallin, Sofia Ledarp, Jacob Ericksson, Reuben Sallmander, Yasmine Garbi, Ralph Carlsson, Georgi Staykov, Hans Christian Thulin, Jennie Silfervhjelm, Per Oscarsson, Sunil Munshi, Anders Ahlbom Rosendahl, Micke Spreitz, Johan Kylén, Tanja Lorentzon, Paolo Roberto, Magnus Krepper, Niklas Hjulström, Tehilla Blad, Ola Wahlström, Donald Högberg, David Druid, Daniel Gustavsson, Pelle Bolander, Thomas Lindblad, Dennis Önder, Richard Barry, Olga Henrikson, Izzy Young (okrediterad).
Lisbeth Salander (Rapace) anklagas för mordet på ett par journalister som utrett trafficking, medan journalist Blomkvist/Nyqvist sömnigt måste gå runt och förklara filmens handling för de som orkar lyssna, oftast en ny spaningsledning som känns hämtad från vilken annan svensk deckarföljetong som helst. I den andra filmatiseringen av Stieg Larssons Millenniumtrilogi (efter Män som hatar kvinnor) ser det ut som att pengarna tagit slut – det hela är mest en typisk svensk deckare i TV-stil, berättad utan omtagningar i torftigt riggade scener som följer varandra som kommatecken i en över två timmar lång visuell mening. Filmen har ingen som helst puls eller personlighet, särskilt inte i jämförelse med Larssons mer subversiva och politiskt angelägna förlaga. Det bästa sammanhanget någon kan hitta Paolo Roberto i, dock. Följdes av Luftslottet som sprängdes och bakades ihop i förlängd version med de två andra för att bilda en glosoppa till miniserie. 2021.