Kategori: 1930-tal
-
📼 Herr Langes brott (1936)
Herr Langes brott (1936) En av Renoirs mest framgångsrika filmer; gjord som propaganda åt socialistiska ”front populaire” som under en kort tid hade makten i Frankrike. Titelfiguren (Lefèvre) jobbar på tidningstryckeri men har huvudet i det blå och skriver helst cowboyböcker; när den muntert hjärtlöse ägaren (Berry) försvinner pånyttföds hela organisationen som kooperativ. Men pampen…
-
📼 Tre sånger om Lenin (1934)
Tre sånger om Lenin (1934) Rena rama kalaset i Lenins namn, ett par propagandarullar som via tre ”sånger” vältrar sig i nekrokratisk kärlek till den döde legenden. Stalins husdjur Vertov är kanske erans mest häpnadsväckande politruk; kamraterna bestraffade emellertid Vertov för att han betraktade Lenin som en ny typ av messias. Så här kul fick…
-
📚 Auteurathon: Arzner (del 8)
<- Del 7. Arzners filmer blev sällan några stora succéer; Craig’s Wife var den sista hon gjorde som överhuvudtaget kunde sägas vara en entydig kommersiell framgång, och det var efter en ganska lång visklek av kritikerrosor. Det verkar som att tidens kritiker uppskattade Arzners ”osentimentala” behandling av det lilla kammarspelet; de manliga kritikerna kunde glatt konstatera…
-
📚 Auteurathon: Arzner (del 7)
<- Del 6. Efter att Arzner separerade från Paramount gjorde hon färre filmer, med längre uppehåll, men ingenting föreslår att avhoppet ledde till någon kreativ svacka. Året efter Merrily We go To Hell levererade hon en till av sina bästa filmer, den fascinerande melodramen Christopher Strong (”En stor mans älskarinna” i Sverige) med Katharine Hepburn; det var Hepburns…
-
📚 Auteurathon: Arzner (del 6)
<- Del 5. ”Vad tycker du?” Detta var en fråga som få hörde regissörer säga på 1930-talet, men Dorothy Arzner sa det. Inte bara skådespelarna framför kameran utan till de bakom. Inte minst arbetade hon nära manusförfattarna för att säkerställa att de hade en gemensam vision, eller åtminstone att ingen klev på den andras tår. Detta…
-
📚 Auteurathon: Arzner (del 5)
<- Del 4. De mest berömda regissörerna tenderar att vara innovativa outsiders, sådana som inte följer strömmen utan höjer ribbor och skapar måttstockar som få andra kan leva upp till. Gott så, antar jag. Men måttstockar vore ju meningslösa utan arbetare; de som bygger själva huset, om vi tillåter oss en lite långsökt formulering. Det…
-
💿 En cowboy i Washington (1938)
Jag vet vad jag kommer nynna på nästa gång jag dammsuger. ”Dust… dust!” Huuu för damm! ”Can’t see the sun, can’t find my way, the dust has won!” När Roy Rogers sjöng sången – som blev Oscarsnominerad – var den såklart menad för högre ändamål. I depressionens USA var The Dust Bowl ett negligerat faktum;…