Lite pinsam självbiografisk historia om en musikvideoregissör (Stephen Dorff) som får chansen att klättra i karriären genom att ta regijobbet på en sketen dussinthriller – problem uppstår när han träffar vän fransk modell (Judith Godrèche) och blir kär. Exakt vad problemet är blir lite svårt att bli klok på – intrigen har ingen konflikt och huvudpersonen saknar egentligen problem. Greppet att låta huvudpersonen konstant tilltala publiken fungerar bättre än man kan tro, och filmen hade mått bra av fler utspårade metainslag. Istället blir det lite skämskuddevarning när vi börjar inse att regissören Phil Joanou i själva verket bara är ute efter att basunera ut sin egen olyckliga (men av allt att döma helt typiska) kärlekshistoria. U2:s generösa medverkan (Joanou gjorde många videor till dem) är som en ”humblebrag” i manifesterad form. Samproducerad av Robert De Niro.
Lämna ett svar