Intressant men tyvärr också ganska hopplös historia som skulle vara en comeback för Clara Bow efter flera floppar och personliga turbulenser. Hon spelar vildsint Texas-kvinna som inte vet att hennes biologiska far var en urinvånare – eller att det är ”därför” hon är så hetlevrad – och som slår sig framåt i tillvaron; hon går från rikedom till misär, skapar kaos i societén, gifter om sig stup i kvarten, förlorar barn, blir prostituerad, tappar förståndet fullständigt etc… Det ena eländiga händelseförloppet följer det andra, men filmen är desperat, saknar en naturlig känsla för sig själv och huvudpersonen blir aldrig intressant eftersom filmen redan målat in henne i ett hörn från början. Med det sagt finns det flera historiska anledningar att se denna film, inte minst på grund av scenerna som skildrar det burleska ”underground”-livet som få andra filmer från den här tiden gjorde, och Bow är onekligen fenomenal, särskilt i början av filmen, då hennes spelstil (som ska vara oförfinad och vild) snarare känns helt naturlig; att filmen är från 1932 är helt ofattbart när man ser Bow här, för med exakt samma prestation hade hon utan problem hade kunnat passa i Linje Lusta med Brando flera årtionden senare. Tyvärr är filmen överlag tjatig och frustrerande.
Lämna ett svar