Förutsägbar men väldigt sebar skildring av den franske gangstern Jacques Merine, som på 70-talet rånade mängder av banker, flydde från flera fängelser, kidnappade och rånade, hävde ur sig pseudoanarkistiska floskler, mördade 39 personer och skrev två bestsellers. Att ingen gjort en film om honom på denna storlek tidigare är ett mirakel, men här kommer ändå det givna eposet med Vincent Cassel på hungrigt humör i huvudrollen, som han gör till en burdus psykopat med ett äckligt ego som är dömt att aldrig upplysas. Första delen är frenetisk och en aning besynnerlig i sin sammanställning – den rusar framåt genom händelseförloppen, hoppar ofta över sekvenser som borde vara centrala och låter viktiga biroller ramla ut helt ur filmen – medan den andra, som skildrar hans sista år på rymmen, breder ut sig lite mer och får mer andrum och tillfälle för en något mer ambitiös karaktärsstudie. Helheten är habil och lättsedd, även om man inte kan anklaga filmen för att vara originell.
Lämna ett svar