Smart och kul Stålis-reboot som börjar rakt upp och ner med att Metropolis beskyddare (David Corenswet) tar igen sig efter ett nederlag medan Lex Luthor (Nicholas Hoult) redan är halvvägs in i sin plan att ta död på honom. Lois Lane (Rachel Brosnahan) är förbi Clark Kent-fasen och ifrågasätter sin utomjordiske pojkväns känsla för demokrati och internationell lag. Intrigen är härligt lättbegriplig och opretentiös och inga av studions inopererade marknadsföringsknep kommer i vägen för den kravlösa matinéunderhållningen. I dess samtid nagelfars filmer av det här slaget alltför hårt, dock, så man har kunnat räkna med många långsökta och meningslösa analyser om vad för verkliga politiska föreställningar det här ”egentligen handlar om” och vissa traditionella Superman-fans fann det lite krångligt att husera den krassa humorn från regissören Gunn (mest känd för Guardians of the Galaxy-filmerna… ett slags Fanta som alltså helst inte fick besudla denna Pepsi) trots att Gunns karismatiska personregi är vad som gjort att skådespeleriet framstår som så oväntat starkt. Sanningen är att mainstream-blockbusters som dessa bara behöver lyda den antika berättarkonstens ädla gravitationslagar, presenteras med rätt visuell schwung och ha bara några nypor salt av extra personlighet, för att ha ett existensberättigande. Tack och lov är det vad denna film lyckas med – skalar man bort tidens nostalgiska kåda så kan man se att denna film håller samma klass som de två första Christopher Reeve-filmerna, allt annat lika.
Lämna ett svar