Överraskande bra skildring av Emily Brontes liv och hur sociala normer, hennes familjs press och den olyckliga kärleken till en präst efterhand inspirerade henne till att (naturligtvis i romantiskt rus) skriva ”Svindlande höjder”. Frances O’Connors regidebut hade såklart kunnat vara ännu bättre (de flesta filmer kan anklagas för det) men den har lika många breda ofärdigheter och klichéer som den har bra dialoger, lekfull gestaltning och bra stämningsarbete. Som mjältsjukt kostymdrama fungerar filmen också när det gäller, med solitt skådespeleri, inklusive lyhörda Emma Mackey i huvudrollen.