Manbiki kazoku. 2018 JAPAN 121 min. färg/35mm, ARRIRAW 2.8K; DI 2K/1.85:1. R: Hirokazu Kore-eda. S: Lily Franky, Sakura Ando, Mayu Matsuoka, Kairi Jo, Miyu Sasaki, Kirin Kiki, Sosuke Ikematsu, Naoto Ogata, Yôko Moriguchi, Yuki Yamada, Moemi Katayama, Kengo Kora, Chizuru Ikewaki, Akira Emoto, Aju Makita, Hajime Inoue, Haruna Hori, Nana Mizoguchi.
Efter några småloja filmer återvänder Kore-eda till tematiken om sociala bekymmer i sin bästa film på länge. Handlar om en fattig men lycklig familj som bor i en kåkstad – bland annat överlever de genom att stjäla. De tar hand om en liten flicka, som rymt hemifrån från sin destruktiva familj. Sakta men säkert leder detta till att sanningen om den glada men något problematiska familjen uppdagas. Kore-eda ställer flera humanistiska hönan-och-ägget-frågor om vad som egentligen är en familj, och hur även samhällets mest självklara lagar kan ställa till problem. Fascinerande och gripande – särskilt imponerande är Kore-edas sätt att låta berättelsen i sig bära sitt budskap och bit för bit avslöja helhetsbilden. Som alltid måste vi vara uppmärksamma åskådare till vad som sker, för Kore-eda berättar situationen genom att visa den i långa, detaljrika skildringar av familjens liv. Det är skickligt och komplext filmskapande; inte lika självklart, flyhänt som den liknande Kieslowski, eller Ozu (som Kore-eda ofta jämförs med), men detta är fortfarande en väldigt sevärd film. 2023.