Habil standardbiopic om Michael Jackson, producerad av hans familj, som går igenom de kändaste punkterna i den officiella narrativen, från det ondskefulla drillandet från patriarken Joe (Colman Domingo) till peaken av popularitet med skivorna ”Thriller” och ”Bad”. Huvudpersonen är svår att ogilla, musiken är omöjlig att motstå, återskapande av tid och plats är perfekt, showerna är iscensatta på ett imponerande vis och machoregissören Antoine Fuqua lyckas till sist, efter mycket om och men, göra detta till en blygsam men åtminstone kännbar berättelse om en närapå nietzschiansk figur som besegrar sin symboliske onde far, som tvingar honom att erövra världen, genom att bli ännu större än så. Eftersom Jackson förblivit en kontroversiell figur skällde många ut filmen för att vara en glorifierad, men den är inte sämre (eller bättre) än de flesta andra filmer i samma stuk.
Lämna ett svar