Tunn men lättsedd och blygsamt intelligent satir om en batalj mellan två kandidater till kongressledamotposten i North Carolina. Den ene (Will Ferrell) är en broilad klantskalle som trott sig stå ohotad, den andre (Zach Galifanakis) är en introvert knasboll som får rampljuset tack vare inflytelserika enprocentarna John Lithgow och Dan Aykroyd (mycket tunt förklädda versioner av verklighetens Koch-bröder). Sistnämnda faktor är vad som egentligen gör denna film lite intressant, då den öppet behandlar den lagliga korruptionen som styr amerikansk politik och konstaterar att de som vinner val är helt enkelt de som har mest pengar (även om den därmed sagt också måste ha ett i sammanhanget väldigt osannolikt lyckligt slut). På ytan är det en mindre nyskapande film, även om Ferrell gjort både slarvigare och mindre roliga; liksom i många liknande komedier känns det aldrig som att filmen i själ och hjärta har en berättelse den vill berätta, men huvudpersonernas episodiska antagonism är å andra sidan roande, stärkt av en humoristisk självsäkerhet vad gäller de konstanta sydstatsschablonerna. Kort sagt en rätt kul film som är mycket smartare än den ser ut att vara.
Lämna ett svar