Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

Tills döden skiljer oss åt (Deceived, 1991)

Förutsägbar och händelsefattig thriller där Goldie Hawn börjar misstänka att hennes man (John Heard) är en sådan där mysko partner i en dussinrulle – vips har en mystisk olycka skett och bekräftar det hela. Tunn och dum story som förvarnar en om varje twist långt i förväg och som hänger allt engagemang på en underutvecklad […]

Fortsätt läsa

Kitty Foyle (1940)

Ginger Rogers vann en Oscar för huvudrollen i denna ganska segdragna melodram, där hon spelar tuff och tapper medelklasskvinna vars öden och äventyr mynnar ut i förlovningen med en rikemansson vars familj inte gillar henne. Inte dålig, men ingen höjdare – det gjordes många mindre uppstyltade melodramer av det här slaget på 1930-talet som hade […]

Fortsätt läsa

Joe och vulkanen (Joe Versus the Volcano, 1990)

Man skulle kunna tro att detta var en flopp som gradvis blev en underskattad kultfilm, men Joe och vulkanen var faktiskt en hygglig ”sleeper” när det begav sig. Det bör inte ta ifrån den faktumet att den verkligen är före sin tid. Visserligen är grunden i berättelsen en gammaldags saga för vuxna som hade passat Capra, men […]

Fortsätt läsa

Döden klär henne (Death Becomes Her, 1992)

Robert Zemeckis är en av många blockbusterboomers som står i polaren Spielbergs skugga; man tänker inte genast på Zemeckis i auteurtermer. Synd, på sätt och vis, eftersom han har sina tydliga besattheter och teman. Döden klär henne, gjord i peaken av hans karriär, är pur Zemeckis, troligen hans carte blanche-klimax – en ganska härlig skräckröra om […]

Fortsätt läsa